Som jag skrivit förrut så följer jag ganska många bloggar. Både privata/små/stora och proffisionella. Många av dom bloggar jag läser börjar jag bli lite småirreterad över. Kanske är dags för mig att lämna dessa bloggar. Jag säger inte alla, men MÅNGA som bloggar skriver bara om hur bra, fantastiskt och underbart allt är. Och framför allt skriver dom hur duktiga och skötsamma sina barn är hela tiden. Jag VET att vissa av dessa personer läser min blogg också, det som slår mig då är att dessa personer måste tycka att jag är riktigt butter och negativ. Så är det INTE. Jag är en ganska glad person men livet medför ju också vissa motgångar och jobbiga perioder för OSS ALLA. Jag inspereras inte av dessa bloggar, för mig är dom inte trovärdiga. Jag vill föra en blogg där jag vågar vara ärlig med hur jag känner och hoppas att andra kan känna igen sig i det. Särskillt småbarns föräldrar som har det jobbigt ibland. Jag ÄLSKAR mina barn men ibland hatar jag att var med dom. Det är sant! Och jag VET att jag inte är den ända som känner så. Jag inspereras av att läsa om människor som har det tufft men som klarar sig igenom svårigheter. Jag tycker inte det är trovärdigt när jag läser om folk som BARA har det bra. Folk som "skryter" och "skyltar" om hur bra dom har det i sina förhållanden och familjer genom sina bloggar eller på face book. Dessa personer är i mina tankar dom som nog inte har det så bra ändå. Jag vet väldigt många som komunicerar och skriver "gulliga"saker till varann på fb. Inte bara en gång om dagen. Det är väl inge fel med det men varför måste man skriva inlägg som ALLA kan se?? Varför inte skriva i den privata mailen eller ännu bättre, komunicera och tala om hur mycket man älskar varann när man kommer hem efter jobbet. Jag och Jens behöver INTE tala om för varann på facebook att vi älskar varann eller saknar varann, vi vet det ändå eftersom vi har äkta kärlek. Allt i vardagen behöver inte vara perfekt, man får tycka det är skit och man får vara för trött för att laga en tre rätters middag en onsdag. Det är OK att äta snabbmakaroner och falukorv ibland. Eller KÖPA fika. Det går även bra med Mc;donalds ibland, du är inte sämre för att du FAKTISKT tycker det är gott! Missförstå mig inte, klart man får skryta lite om sina älskade men jag tror ni fattar vad jag menar liksom. Nej, ska ni insperara mig då vill jag veta dina riktiga och ÄKTA tankar och kännslor. Jag hoppas att NÅGRA iallafall känner igen sig i mig och mitt liv!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar