BLÅSLJUD PÅ HJÄRTAT.

Som jag skrivit så många gånger senaste tiden så har jag inte direkt kännt mig på topp. Många jag pratar med tror alldeles säkert att jag lider av stress och lite deprition efter förlossningen. Alltså klart som sjutton att jag kännermig små stressad hela dagarna. Jag är hemma hela dagarna och tar hand om två bran. Den ena skriker medans den andra snackar så örorna håller på att falla av, OM hon inte grinar eller bråkar med mig. Vem skulle inte bli lite stressad!? Och visst, jag har blivit lite i obalans och är mycket kännsligare sedan Theodor kom. Har mycket mer kännslor. Ibland känner jag mig lite nere och i obalans, också med tanke på boende och inkomst. MEN jag skulle inte säga att jag är deprimerad. Jag är trött HELA tiden. Alla säger att det är normalt för jag har små barn. Men jag tycker inte det är normalt att vara så trött som jag är. Har ont i benen (och kroppen) ont i huvudet, ont i tänderna, ont i bröstet men bara ibland. blåsor i munnen och jag kan fortsätta rabbla hur länge som helst. Känns som något är fel på mig och jag mår inte bra. Efter mycket krångel fick jag en tid till vårdcentralen. Men för att inte behöva vänta tills i sommar fick jag byta vårdcentral och hålla på att krångla hit och dit. Tänkte att dom kommer nog ändå inte göra så mycket. Dom kommer väl säga som ALLA ANDRA, du är deprimerad. Fyll på vitaminer och gå och prata med någon. Men jag kom till en jätte bra läkare som tog mig på allvar. Han frågade massvis med frågor, jag fick berätta saker, han lyssnade. Han tog massvis med prover, klämmde och kände. Han var uppmärksam på ALLT jag berättade som symptom. Han tyckte många symptom passade in på hjärtklaffsjukdommar. Sedan hittade han blåsljud på hjärtat. Jag fick direkt där lov att göra ekg tester. Dom visade sådär, inte akut dåligt men långt ifrån perfekt. Mitt hjärta slog för långsamt och hade en del extraslag. Dom tog en hel massa andra prover som dom kommer få svar på sen, vet ärligt talat inte vad allt var för något. Iallafall så fick jag en remiss upp till sjukhuset så dom kan göra röntgen av hjärtat. Han tyckte inte att det var akut så jag kommer väl få tid om någon vecka. Jag vet ju inte så mycket innan jag varit på den där röntgen tiden egentligen. Men det känns skönt på ett sätt att han hittade något att "jobba vidare på". Inte så kul att det hade med hjärtat att göra, då blir man ju alltid lite orolig. Men skönt att jag inte går och inbillar mig att min kropp mår dåligt. Så nu får jag bara vänta och se vad dom säger efter jag varit på sjukhuset. Kan tillägga att jag under tiden på vårdcentralen hade BÅDA barnen med mig. Varav den ena skrek, GALLSKRK rättare sagt. Det här var den ända tiden jag kunde få, och jag tänkte nog att det skulle vara typ "in och sen ut" som det oftast är när ingen har tid att lyssna på ens problem. Men det var sista gången jag tog med mig dom. Melissa skötte sig bra, men det blir liksom ändå en stressfaktor med henne inne i rummet! Nu ska jag vila, sedan blir det mellis och promenad till Gymnastiken.