Tidigare hade jag läst om en mamma som pratat med sin dotter om det här med främlingar, hon hade fått en del roliga svar av sin dotter. Jag bestämde mig för att prata med Melissa också, och även hon var väldigt klok. Jag förklarade att alla vuxna inte är snälla, att inte prata med främlingar och absolut INTE följa med främlingar även om dom lockar med hundvalpar eller ens godis. Till svar fick jag snabbt "men mamma, du vet ju att jag är rädd för hundar och godis kan jag äta hemma. För jag vet att du alltid har det hemma, även om du försöker gömma det för mig" Avslöjad, FAN!
Träningen ikväll var mycket jobbigare än den varit dom tidigare gångerna, vet inte riktigt varför... För det första hade jag håll mer än halva passet, vilket var skit trist. Dessutom var jag skitnödig genom hela passet, det känns liksom inte lika lätt att studsa runt då ;) sista låtarna trodde jag verkligen att jag skulle dö. Allt jag tänkte på var att jag hoppades att mina jackfickor skulle vara fyllda med choklad när jag kom ut i omklädningsrummet, jag tänkte tanken så mycket så jag nästan trodde att det var så när passet var slut. Såklart blev jag besviken när jag tog min jacka och gick hem. Var så trött så jag tror jag stretchade samma sida två gånger på sista låten i passet!
Idag hade jag satt på mig ett tight linne på träningen, tycker det blir så hemskt varmt i t-shirt. Men Gud vilken hemsk syn att se sig i spegeln. Jag är iallafall glad att jag blivit så gammal så jag inte orkar bry mig vad andra tycker. Jag hoppas jag kunde roa någon där jag studsade runt skitnödig i mina alldeles för tighta kläder. Med ett hårband ala 90 talet (eftersom det ser ut som jag fått en elchock efter varje pass) och kobent som jag är! Jag bjussar på det!
Även denna vecka vill jag ta hatten av för Christine, tränaren på tisdagar. Hon är så sjukt duktig. Jag kan inte sätta fingret på vad det är... Men hon är så ödmjuk och ger sån glädje, så till och med jag tycker det är skit kul att gå på träningen. När man är på hennes pass känner man sig aldrig dum för att man gör fel, hon får en hela tiden att fortsätta. Som jag skrivit förrut så tycker jag också att Christine och Feras passar väldigt bra ihop som instruktörer. Dom ger tydliga instruktioner I GOD TID när det är dags att byta rörelse osv. Det är väldigt viktigt för mig för att jag ska hänga med (någorlunda iallafall) jag kommer ihåg en instruktör för flera år sedan, hon sa alltid "höpp" och bytte steg i samma sekund. Det är skit trist. Men ja hatten av för Christine och Feras. Jag hoppas dom får beröm ofta så dom vet hur duktiga dom är!
Nu ska den här ny tvättade och ny bajsade supermorsan krypa ner i sängen. Hoppas på någon timme mys med endast min man i sängen innan barnaskaran vaknar och kryper ner hos oss!
Godnatt!
Hahaha
SvaraRadera