VI FÖRÄLDRAR.

Vi föräldrar ska vara bra förebilder till nästa generation. Jag tror och hoppas jag lyckas någorlunda med den uppgiften. Något som min mamma alltid varit duktig på, är att lära mig rätt och fel i hur man uppför sig mot andra. Mobbing för mig finns inte med på världskartan. Många tänker nog inte på att dom är mobbare, då dom aldrig säger eller gör något. Men att bara stå bredvid är lika mycket mobbing tycker jag. Att som förälder alltid stå på sitt barns sida när dom hamnar i dispyter tycker jag är att göra dom en otjänst i livet. Självklart ska man som förälder alltid lyssna, stötta och trösta när det är svårt. Men trots att man älskar sitt barn så måste man inse att det ALLTID finns två sidor på en story. Ibland måste vi föräldrar låta våra barn stå till svars för sitt beteende även om vi vill att våra barn ska vara perfekta. Genom att göra det lär vi våra barn bra värderingar, moral och vad som är rätt och fel. Det är inget elakt utan snarare en hjälp för våra barn att klara sig själva senare i vuxen livet. Min mamma har gett mig allt det. Min mamma skulle aldrig bemöta någon av mina vänner dåligt för att jag själv kanske är osams med han/henne, ALDRIG. Varken när jag var yngre eller nu när jag är vuxen. Hon har högre intelegens än så. Men för den sakens skull har hon alltid funnits för mig, på alla sätt.
Jag tycker det är sorgligt med mammor som inte ger sina barn den "utbildningen" i livet. Sånna mammor som bidrar till dålig stämning eller rent ut sagt mobbning för att dom tror att allt just deras barn gör och säger är det rätta och den enda sanningen. Tragiskt!

Nej, usch är så trött på elaka, trångsynta personer (och mammor) som inte kan göra sina egna tolkningar av människor. sånna som hela tiden drar ner stämningen. Hackar och måste förstöra för andra. Tyvärr finns det gott om dom.
Ikväll har jag gått igenom min vänlista på Facebook. Gjort mig av med "vänner" som faktiskt bara gör mig besviken. Även lite löst folk då jag har som krav att är man vän på Facebook så är man åtminstone bekanta i verkligheten och hejar på varann. Tyvärr levde inte alla mina fb vänner upp till det kravet. Några åkte också bort av den enkla anledningen att jag är emot mobbning. Jag vill inte ha något drama i mitt liv just nu. Jag vill ha lugn och ro och om någon tycker det är för mycket begärt så är det deras förlust. Det här låter kanske jävligt ego, men vill någon vara min vän så måste den förtjäna att vara det. Jag har kommit till den punkten i mitt liv nu.