SUR SOM ÄTTIKA!

Jag har en femåring här hemma som konstant är sur som ättika och grinig. Jag fattar ärligt inte vad problemet är. Hör det till åldern att vara så här sur!? Jag känner att jag försöker allt, men inget jag gör bidrar till att Melissa ska sluta sura. Hon tycker att jag tjatar när hon ska klä på sig (för att jag måste, annars händer det inget) hon säger att då blir hon sur. Så nu har jag ändrat taktik, jag bara står och VÄNTAR. Men det hjälper inte, hon blir lika sur för det. Jag spyr över att gå in genom dörren på dagis. Jag VET vad som väntar. Det spelar ingen roll om jag klistrar på ett leende, biter mig i läppen och misshandlar mig själv inombords för att inte ryckas med i hennes surande. Det hjälper inte. Jag tror mina barn har någon slags hatkärlek till mig. Dom hänger och ska va med mig samtidigt som dom börjar gnälla så fort jag visar mig. Är det så för alla föräldrar eller är det Kanske mig de är fel på, jag verkar ha någon slags negativ inverkan på dom. Det blir ju liksom så tråkigt för allihopa!