LÅNG, LÄNGRE, LÄNGST...

Nej, det är inte min mans ståtliga tillgångar jag pratar om. Utan vår hem resa från Thailand. Det känns helt sjukt skönt att nu ligga i min egen säng för att sova. Dock med dubbla täcken eftersom jag fryser av feber och har spytt. Buss resan till flyget i Krabi gick bra denna gång. Flygningen gick ok. Som jag skrev innan så är en flygresa på 12 timmar jobbig även utan barn. Theodor var inte alls sugen på att sitta still eftersom vi åkte dag tid nu. Melissa var super duktig som vanligt. Jag hade feber frossa hela vägen hem, men gjorde mitt yttersta för att dela tiden med Jens att ta hand om Theo på planet. När vi äntligen landade tänkte jag att vi snart skulle vara hemma. Tyvärr blev det inte som jag tänkt då vi hamnade i värsta bilköerna. När vi väl kommer upp till vår ytterdörr i trappen så inser vi att vår "husvakt" varit duktig att slänga in nycklarna i brev inkastet. Tyvärr är inte vi lika smarta som Maria, hon låste även över låset och den nyckeln hade inte vi med oss. Efter ca 1 timme i trappen med skrikande barn, en spyende mamma och irriterad pappa lyckades vi med hjälp av Andy "fiska" upp nycklarna ur brev inkastet. Vilken lycka då vi just fått svar från vakten att det annars hade kostat oss minst 3600 kr att bryta upp lås och greja. Min kära bror kom förbi med mat och frukost. Nu har alla ätit och sover äntligen. Från dörr till dörr tog det oss 23 timmar, vi hörs när jag vaknar upp från min dvala om typ 100 år! :)



HOME SWEET HOME!