LÄÄÄÄNGTAR!

Igår kom min man hem med en "diagnos" till mig. Dom hade fått "lektion" om stress och utbrändhet på jobbet. Jag stämde tydligen in på nästan alla symptom. Men själv skulle jaginte säga att jag ärutbränd, känner mig bara lite psykiskt stressad just nu. Det är inget särskillt men många små saker som gnager på mig och tillsammans blir alla dom små sakerna stora. Känns som tiden går så fort, snart är mammaledigheten slut. Mamma ledigheten är just nu en ekonomisk trygghet så jag börjar bli lite stressad över min inkomst efter mamma ledigheten. Stressad över att dom just nu ändrar i betygssystemet, så hur blir det med mitt slutbetyg som jag kämpat för. Vill VERKLIGEN ta körkort tills Melissa börjar skolan. Kan inte se hur det ska fungera annars för henne att börja british junior. Lägenhet, vill verkligen flytta till något liiite större sen komma ifrån alla konstiga grannar, känner mig inte riktigt trygg här. Men för att flytta och ta körkort så återkommer tankarna till pengar. Ja, det är bara några av sakerna som snurrar i huvudet hela tiden. Sen LÄNGTAR jag så sjukt mycket efter att få åka tillbaka till Australien. Det är inte bara själva resan som gör att jag längtar, jag längtar så sjukt mycket efter att få träffa min familj där. Och att få visa Jens runt, alla mina favoritplatser. Usch, jag längtar så att det är jobbigt. Men samtidigt som livet inte känns så tip top just nu så  känns det rätt bra med andra saker, som min familj. Såklart menar jag Jens, Melissa och Theo men även min mamma och resten av familjen. Tycker även otroligt mycket om Jens familj, som numer är min familj också;) Tur jag har dom människor jag har runt omkring mig! Medans jag längtar får jagnöja mig med att drömma mig bort och kolla på bilder....